Tre veckor i Japan

Sista natten i Sverige på ett bra tag.
Borde väl ägna tiden åt att fixa sistaminutendetaljer eller kontakta gamla onklar som jag inte pratat med de senaste åren. Men det blir inte så.
Det blir Scrubs istället. Som vanligt. Och det är väl en paradox om något.

För här är jag. Med ena benet ute på vägen bort från det vanliga. Och med andra foten fast balanserad i det vanliga för att inte tappa balansen. Allt det jag vill komma ifrån är det som nu skänker lugn och trygghet inför det stundande äventyret.

Det finns säkert en längre ganska vettig utläggning här. Men nu är det ett nytt avsnitt av Scrubs, så för den där "väntan och längtan-känslan inför och under en resa" rekommenderar jag följande klipp (och film):

Saker som helt plötsligt blir roligare, på gränsen till oemotståndliga, när man måste packa:

• Titta på tv - vilket program som helst, till och med reklamen.
• Äta godis, ju mer socker desto bättre.
• Sortera gamla mynt.
• Städa.
• Leta lägenhet,
• Skriva packningslistor.
• Kolla nylleboken.
• Blogga.
• Nämnde jag sortera gamla mynt? Det är skitroligt. Faktiskt.

Mantackarmantackar, fint skareva när man bokat in sig på hotell.

Värmde upp inför hysteriska Japan med att deltaga i hysteriskt släktkalas i Tranås.
I en stad som storleksmässigt förmodligen benäms som en samling hus med japanska mått så underhöll vi oss i en lokal som kallades Fun House.
Det var biljard, tjurridning, dart, skytte, arkadspel, rock band och dansspel.
Allting inramat i ett familjärt svenskt lugn, där inget blinkade för mycket, inget lät för högt, inget kaos tilläts bli för oorganiserat.
När jag stod där och trampade omkring på easy i Dancing Stage slog det mig att kaos är ett väldigt relativt begrepp. Där kunde jag vända mig om och plocka in ett par trygga OLW-chips i munnen. Om ett par dagar kanske jag ser ut som något i den här stilen:

Sitter och försöker komma på hur många dagar jag ska resa runt under resan. Alltså dagar som jag inte ska spendera på ställen som blinkar och låter i neon.
Å andra sidan - det är ju så .... blinkande....

är väl den vanligaste frågan jag får.
På mitt block där det står "saker jag vill göra i Japan" återfinns:

• se Sumo
• se Baseball
• se Fotboll
• se körsbärsträden blomma
• gå i Akihabara
• sjunga karaoke
• trampa på Mt Fuji
• bo på en Ryokan och bada i tillhörande Onsen
• käka hälsosam Sushi
• åka wiiiiiiiiiieeeee-snabba Tåg
• åka till Hiroshima, Kyoto, Kobe, Osaka, Nara och några städer till
• fota Tempel, Slott, Natur och Byggnader
• men mest av allt vill jag nog bara lalla omkring och ha det riktigt gött.

... and on that bombshell så avslutar vi väl med ett skratt.

Jag ska till Japan. Där behöver man pengar, en telefon som klarar av mer än min nuvarande 500kronors lur och porrbindel för att kunna sova.
Så jag köpte det idag:



Prylbög som jag är gladdes jag väldeliga åt att kunna spotifya i mobilen numera, det vill säga jag kommer kunna det efter det att den 250kronors plastbiten som jag köpte som "skyddssköld" har klistrat sig fast i tolv timmar. Tydligen får man inte röra den innan dess.
Smålänning som jag är gladdes jag också väldeliga åt att mobilen bara kostade 1500 riksdaler.
Eller egentligen kostade den 2200 kronor i butiken, men eftersom man kan köpa den för 1500 på nätet och välja "hämta i butik" så, ja....
hur fan tänkte den som kom på det systemet? "vi tar 700 extra för telefonjäveln när folk kommer hit å köper, men inte de som kan gå in på nätet och klicka tre gånger först". hej dumstrut.

... and on that bombshell ska jag börja budgetera för hur många månader jag behöver äta nudlar efter resan för att ha råd att åka hit.